Fredagsföreteelser
Och så var det helg igen. Kan inte påstå att jag slitigt så förfärligt mycket denna vecka att jag känner att jag verkligen förtjänar helg. Men men, jag ska inte klaga. Har tagit en paus i läsandet. Nej, det var nog felaktigt uttryckt eftersom en paus sannolikt måste innebära ett avbrott i någon slags aktivitet (typ plugg). Men jag har läst lite idag faktiskt. Tillräckligt mycket för att kunna konstatera att den där Homeros, who ever he was, var fantastiskt begåvad i ordbajsandets konst. Torsdag och fredag förflöt utan att en enda sida blev läst och jag ligger nu hjälplöst efter. Imorgon blir det andra bullar. Fast då kommer å andra sidan P's föräldrar på middag och min slappa ölmage skriker verkligen efter en omgång på gymmet. Så vi får se. På måndag, då jävlar!
Hur som, löning! Eller snarare ännu en ökning av csn-skulden rättare sagt, men ändå. Äntligen lite cash. Spenderade den ytterst lilla summan som inte var öronmärkt till mat/hyra/skulder i ett nafs. Det var dumt men o så härligt. Unnade mig en Jättedyr mascara. Because im worth it. Hittade en väldigt trevlig klänning på HM, som ju var sååå billig att den i princip betalade sig själv. Samma kväll återsåg jag den endast på en annan popbrud som självklart var tvungen att ha exakt samma frisyr och hårfärg som moi. Trist, men det är väl sånt man får stå ut med när man handlar massproducerade lågpriskläder.
Käkade middag med min älskade K som lider av hjärtesorg. Eftersom jag vet alltför väl hur det som hon går igenom känns lider jag oerhört med henne. Inte lika mycket som hon själv förstås men ändå. Sen drogs det vidare till Debaser Medis där det tydligen skulle vara något slags partaj à la Nöjesguiden. Förutom jag och mitt sällskap hade även Stockholms hippaste klubbklick samlats där (don't get me wrong, vi var också superhippa hehe...jo seriöst). När den avslappnade dansa-brallorna-av-sig-stämningen inte infann sig (vilket den sällan gör i en lokal full med superhippa människor) övergick vi till det vi gör bäst: döma människor. P vann tävlingen som gick ut på att spotta den mest ansträngt hippa klubbdeltagaren. Men oj vad det fanns många värdiga utsedda. Det faller på en kombination av osäker hållning och flackande blick (som enträget letar efter attribut på hipphet hos andra). Efter tre-fyra halvt drickbara öl erkände vi det vi länge fruktat: vi har det faktiskt trevligare hemma, ensamma. Och så gick vi våra femtio meter hem. Jag har nog vetat ett bra tag att jag är tråkig, för P kom det nog som en chock.
