Nyss hemkommen från meningslöst låtsasseminarium på lhs och efter det födelsedagslunch med pappa. Jag hade tänkt att vi skulle gå och käka på Byn, creperiet i Vasastan som tydligen ska vara något utöver det vanliga. Men eftersom min far är väldigt liten i maten och bara brukar ta en kaffe till lunch och jag inte har några fungerande smaklökar just nu överhuvudtaget, så kändes det lite bortslösat. Så vi gick till en sunkig lunch-thai istället.
Jag beställde den starkaste soppan de hade (eftersom det ändå inte smakar någonting) och han gjorde likadant (kanske inte riktigt medveten om att det var det han beställde). Så där satt vi och svettades igenom en ganska stel timme. (Min far och jag har en rätt så knepig relation, men vem har inte det till sin pappa å andra sidan?).

Nu har jag i alla fall tagit mig hem och läst gratulationerna på fejjan och i mobilen som värmer lite i min feberhuttriga kropp.
Ok, jag har egentligen inte feber (i andras ögon i alla fall). Men jag har väldigt låg kroppstemp från början så om den bara går upp lite grann, till typ 37, så känns det jättemycket! Ni tycker garanterat att jag är en mes just nu, men det är sant!

Så nu ska jag försöka kurera mig med en varm säng och en dålig high school-film, och vänta på att P kommer hem så  någon kan ta hand om mig på riktigt.

Han grattade mig med en pan au chocolat på sängen imorse! Det är ungefär det som varit bra med den här födelsedagen...men om några timmar ska vi på middag till mamsen och då vill jag faktiskt ha lite presenter! Och hör sen!

Fast jag fick en jättehärlig hudkräm från Lush av Elin i skolan idag, och en ganska konstig väska av återvunna kaffeförpackningar av pappa (han har en lång historia av att ge mig underliga födelsedagspresenter; vad sägs om soundtracket till Ally McBeal en så där tio år efter att det slutat sändas till exempel).
P har någonting skumt på gång misstänker jag. Han har säkert snott nånting...hmm.
Jaja, det återstår att se. I hörs snart!

Så här mår jag just nu; kände ett behov av att uttrycka det i bild!



Huvudet känns tio gånger så stort och näsan känns som den ska sprängas. Jag hatar att vara förkyld! Finns det någonting som får en att känna sig så jäkla osexig?

P var på bostadsrättsmöte och fick reda på att renoveringen av vårt badrum kanske inte blir förrän i april! Me no lajki!

Men jag satt hemma och drack vin och kladdade lite istället. Det var länge sen och ganska kul!



Ett av mina favoritmotiv: ledsna flickor som röker



Et des agents secréts!

Jag ska måla mera, försöka vara lite kreativ. Dricka vin, röka och rita pretentiöst kladd! Thats what I like!

När jag trodde att jag precis börjat återhämta mig från helgen partaj (bilder finns på fejjan), så åker jag på en brakförkylning! Så orättvist. Här har man gjort allt man ska, skrivit tenta, ordnat värsta festen, tränat, you name it och så får man ett dunkande huvud och en neverending rinnande näsa i belöning. Är det tacken det?

Skit. Jag kan verkligen inte vara sjuk just nu, ska jobba både denna vecka och nästa. Behöver verkligen pengarna. Inte till något särskilt egentligen, mest för att jag har vant mig vid att ha lite att röra mig med. Vill INTE gå tillbaka nu! Har proppat mig full med ipren, echinagard och kycklingsoppa så om makterna är på min sida så vänder den här skiten och går tillbaka.

Som tur är så är jag tillbaka på lärarhögskolan för en liten femveckorskurs, och där krävs det inte mycket av mig. Väldigt övertygad om att jag kommer att kunna snacka mig igenom den här kursen, med riktigt bra betyg dessutom. Det är bara att glänsa med skitsnack som proximal utvecklingszon och dylikt. This I know!

Nej, ingen rast och ingen ro! Tillbaka ut på golvet och smajla käkarna ur led.

Ha en bra dag!

Jag tror att det är dags att lägga ner tentaskrivandet nu. En hel dag innan den behöver vara inne! Måste vara ett rekord av något slag. Men jag kände att jag bara började svamla och framförallt ordvitsa! Vilket kanske inte alltid är så populärt i hemtentor...kausalitet schmausalitet...typ.

Nej nu får det räcka! Dessutom har jag gått med på att jobba imorn så det vill till att den är klar ikväll. Så vi bestämmer att den är det.

P har laddat ner någon ny serie. Brittisk polisserie om några slags special ops varav en är en alien! Eller en zombie...jag har inte riktigt hajjat premissen än. Själv är jag ũberglad över att GG har börjat igen, håller fortfarande måttet. Får se hur det blir nu när de har börjat collage och allt...

Jag känner att jag svamlar precis lika mycket här, men det känns mer ok än i en tenta. Fick en jättefet lönespec idag! Kan glädja er mer att jag kommer ha en inkomst denna månad som en normal arbetare! Inget överdrivet välbetalt jobb men nog för att vi ska ha råd att lägga upp båtet (det är fett dyrt), fixa en grym födelsedagsfest till moi och eventuellt börja spara lite till det där bröllopet som tydligen ska äga rum nästa år. Har hört att sånt kostar pengar faktiskt. En sisådär 200 000 skulle jag gissa...

P tycker att vi borde klara oss under 100 000 men när jag sa att 200 000 var ett billigt pris för ett liv med mig kunde han liksom inte säga någonting annat. The bridzilla in me vs. P= 1-0.

Tyvärr föll båtgrejen igenom idag. Den båt jag tittat ut går i reguljärtrafik t o m den 22a (och vi gifter oss den 21a). Så om någon har någon båt som rymmer 130 pers över är det bara att hojta till!

Nä nu ska jag gå och gotta mig åt att tentan är klar (om än 200 ord för lång) och kolla på B-tvserie-alien-vs-zombies eller vad det nu va.

Natti natti!

...men inte jag tydligen. Var och boxades med P igår igen. Det var ett tag sen nu och det var egentligen meningen att vi skulle gå på ett sånt där fruktansvärt cirkelpass. Men det fanns bara en biljett kvar och som den goda flickvän jag är gick jag med på att istället gå på boxpasset som började tio minuter senare.

Jag gillar inte boxning särskilt mycket av det här skälet:

http://yourexloverisdead.blogg.se/2008/february/det-handlar-egentligen-bara-om-att-veta-var-dina-o.html#comment

(Ni får ursäkta att jag inte inte kan göra länkar, om någon har lust att visa hur man gör är jag i idel öra!)

I alla fall, så får  jag alltid väldigt mycket spö när jag och P boxas och det är faktiskt inte så kul att bli slagen av sin pojkvän. Det är dessutom extra förnedrande när det är in public.

Jag tog det här fotot för att kunna hota med att gå till polisen och anmäla honom för kvinnomisshandel om han var dum någon gång. Might come in handy some day...moahaha.

Håll i hatten! Nu har jag nästan svarat på en hel fråga på hemtentan! Bara två kvar alltså!
Måste kanske klämma in lite fler referenser bara, vilket betyder att jag måste läsa mer också. Usch usch usch!

Och så kan jag inte säga nej till jobb heller för överallt verkar saker och ting bli kaos. På twist finns det ingen som kan hoppa in om någon är sjuk så jag får jobba en helt meningslös timme mitt på dan så att min stackars chef i alla fall ska få lunch. Det blir minst två timmar i tappad pluggtid. Och på onsdag ska lilla Morris opereras så då "måste" jag vara barnvakt till de andra barnen typ hela dan. Men det går liksom inte!!!

Varför har jag så jäkla svårt att säga nej??? Känner mig så himla taskig när jag gör det...men det är liksom min utbildning det handlar om. Alla andra verkar ha jättelätt för att inte svara i mobilen när jobbet ringer, varför inte jag?
Får väl skriva på nätterna eller nåt. Kul.



Det värsta är att jag bara har mig själv att skylla.

Ibland blir jag lite så där nyförälskad i P. Det kan vara en snabb kyss mot diskbänken då jag inser att det fortfarande pirrar till lite i magen (efter snart tre år tycker jag att det är ganska häftigt!) eller när han går med på att ställa sig och laga beuf bourgignon (säkert felstavat) när jag står bakis och hungrig på jobbet. Då älskar jag honom lite extra.

Nu längtar jag hem.

Jag intalar mig alltid under kvällen att livet måste levas även de helger jag måste jobba. Att jag gnäller alldeles för mycket på hur ospontana och tråkiga människor är för att jag ska kunna tacka nej till en fest när någon faktiskt ordnar en. Att om man lika gärna ska vara bakis kan man lika gärna vara det på jobbet istället för att kasta bort en ledig helg. 

Nu är hösten här. Verkligen här. Och alla dagar känns värdefulla, flyktiga och gjorda för stordåd. Eller så är det bara jag som gärna vill fly en vardag av tråkiga hemtentor, vinbakfylla och trötthet som aldrig verkar gå över. 

Borde vara ute med båten sådana dagar, se stockholm från vattnet när luften är så där riktigt höstkrispig att varje inandning känns som en vicks blå-reklam. Varför gör man inte saker man vet att man mår bra av?
Vips så är den här underbara tiden förbi och vi sluts in i ett sexmånader långt mörker med frusna händer och te i ensamhet. 



Jag har inte plockat en enda svamp i år, inte trampat i någon mossa, inte inandats någon krispig höst-skog-luft. Inte stannat upp och bara förundrats en enda gång. Jag kastar bort min tid på saker som inte är viktiga.
Kommer jag någonsin känna att jag har full kontroll? Att jag är på väg åt rätt håll och inte bara dras med? 

Åh denna årstid som jag älskar så innerligt, varför gör du mig alltid lika vemodig?
 

Cirkelträning! WTF!!!

Det pass jag tänkte gå på idag var inställt eftersom instruktören var sjuk. Istället var det ett "switch-pass", som är som ett gympass men i 120! Vanligtvis brukar man ju vila lite mellan övningarna, men här skulle vi istället göra upphopp mellan bytena! Jag höll bokstavligen på att svimma! Har aldrig varit så nära blodsmak i munnen som denna gång, men jag körde hela passet igenom. Dessutom hade jag kört en halvtimmes core-träning precis innan, så jag var redan trött!

Men när det kom till strechingen tog det liksom stopp, jag kunde inte lyfta armarna. Om jag gjorde det hade jag antagligen svimmat på riktigt. Tror att jag har en bra ursäkt till varför det var så extrajobbigt också; jag var ju och lämnade blod i veckan och då blir man ju av med en massa röda blodkroppar vars jobb är att transportera syre runt i kroppen. Man har alltså sämre syreupptagningsförmåga i ungefär 8 veckor efter en blodlämning!

Det står inte i broschyrerna kan jag tala om! Hade jag vetat det tror jag inte att jag hade gjort det. Eller jag vet inte, men det är en jäkla trist bieffekt. Här tränar man och tränar man men får man bättre kondis för det? Neherå!
Däremot har jag blivit mycket starkare både i ben och mage de senaste veckorna. Kunde stå i plankan i typ 5 minuter utan att börja skaka!

Men jag kan tala om att jag knappt kan röra armarna tillräckligt mycket för att skriva det här inlägget just nu. Hur ska det gå att lyfta tentaböckerna?

SÅ jobbigt var det! Vete sjutton om jag kommer att utsätta mig för det där igen. HUA!

Den här bilden är från Google, så det såg inte riktigt ut så. Vi hade 20 olika stationer, den ena värre än den andra!



Jag kommer ha så ont imorgon!!!

Heter en stand up-klubb  på scandic malmen som vår granne Adeel kör på torsdagar.
Inte lika bra som förra gången men vi kommer in gratis och alltid garvar man åt någon!
Väldigt trevlig vardagskvälls-aktivitet, gå och kolla in det någon gång. Torsdagar 20-22.30.



Adeel berättar om hur kämpigt det är att vara en "äcklig liten indier".




En kille som heter Isak som är väldigt rolig.



P småfnissar lite åt en kvinnlig komiker från Umeå.



Jag drack bara vatten men var glad ändå!



Fin stämpel tyckte jag







Och så lite egobloggning helt utan sammanhang!

Det är inte ofta ett horoskop stämmer särskilt väl in på mig, men det här som jag läste i Damernas värld på jobbet idag träffade rätt nära hem:

Vågen: "Du verkar ha vissa problem med att komma in i vardagsrutinen igen. Du saknar arbetslust och din självdiciplin har tydligen försvunnit med semestern. Men du verkar inte lida nämnvärt av detta. [...]"

Och här står jag också på jobbet och läser Damernas värld, bloggar och räknar sekunderna tills jag får gå hem (1800). Arbetsskygg? Jag?

När jag nu tre mornar i rad satt alarmet på 06.20 och någonstans trott att jag skulle pallra mig iväg till gymmet då...
Jag är ingen morgonmänniska, det bara är så! Men kanske imorgon...Nej! Idag blev det seminarium och jobb istället för träning, men imorn tänkte jag kanske ge mig på dödskombinationen core - step/muskel. Ok, det här var sjukt ointressant, men mitt liv är rätt ointressant just nu. Allt lunkar på som vanligt. Fixar lite med bröllopsplaneringen här och där, styr upp lite middagar och så där, pluggar som vanligt alldeles för lite. Inget nytt med andra ord.

Vi hade två gamla vänner till P över på middag igår, den ena har nyss gått ut med att hon är gravid. Väldigt oplanerat och spännande. Känns alltid lika lättande när folk som inte är superorganiserade och jättejätteförberedda på det skaffar barn. Det kanske är det man skulle göra egentligen, skita i jobb och drömmar och bli mamma. Som Anna Anka - kvinnan med världens mest idiotiska namn och retliga personlighet. Hon verkar ju nöjd. Problemet är väl i så fall bara att jag inte lyckats knipa en lika rik man som hon. Han har dock många andra kvalitéer (min blivande man alltså, jag vet ingenting om Pauls kvalitéer men han har säkert någon förutom sina miljoner...kanske), t ex att han vill vara gift med en intellektuellt stimulerande människa och inte en upplåsbar Barbara.

Hoppas jag i alla fall!



Hon är en väldigt fascinerande varelse, även om jag någonstans tror att hon kör ett Bigbrother-knep och kryddar till alla sina åsikter till absurdum för att få hänga kvar i media så länge som möjligt. Jag hoppas det i alla fall för hon får inte vara så jäkla dum i huvudet som hon verkar här: http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor

Och som vi diskuterade på middagen igår angående artikeln: hur svårt kan det egentligen vara att hålla en 70-årig man sexuellt tillfredsställd? Alltså förutsatt att man har tillräckligt lite självrespekt för att överhuvudtaget kunna ligga med honom, så kan det ju inte handla om mer än någon gång i månaden?

Ja, stackars svenska män som måste dras med dessa intellektuellt utmanande kvinnor! Och i så många fall finns det inte så mycket som en avsugning vid mållinjen. Att de övertaget tycker att det är värt att leka med oss. Fascinerande!

USA är verkligen drömmarnas land!

Jag tycker själv att jag är bra på ganska mycket saker, men jag är så fruktansvärt dålig på det jag egentligen skulle behöva vara bäst på: nämligen att plugga. Istället väljer jag alltid att jobba om jag kan, sova, träna, facebooka, u name it. Den senaste tiden har det blivit mycket youtube-karaoke och gimp-pill med bilder.

Men eftersom jag var och lämnade blod igår och konstaterade att jag är A+, vilket man skulle kunna tolka som den bästa blodgruppen om man nu skulle ranka blodgrupper. A+ borde liksom vara MVG, straight-A-student, och det borde ju räcka tycker man! Är man ett A+-barn av naturen, i generna(!) borde väl det här med plugg komma lite av sig självt...eller?

Hmm det kan ju vara så att det inte funkar på det sättet. Men visst vore det gött om det gjorde det! Förutom för alla stackare som är O (loooosers).

Idag har jag i alla fall redan hunnit tjäna 500 spänn genom att hjälpa en kompis med en kundlunch. Jag fick köpa blommor, frukt, lägga upp mat, plocka undan och se till att allt såg fint ut. Sånt är jag bra på! Detaljer och fix!
Inte plugga nationalekonomi (eller vad det nu är tänkt att jag ska läsa).

Och så har jag gimpat lite förstås!







DE här gimpade jag igår:







Nu blir det lite karaoke och SEN ska jag plugga! Behöver bara någonting pseudosmart att säga på seminariet imorgon, sen är jag hemma!

Jag hade tänkt gå på yoga idag kl 07. Ställt klockan och allt. Men av någon anledning sover jag så fruktansvärt dåligt de nätter jag planerar att gå upp tidigt, som att jag är rädd för att försova mig och därför inte somnar alls. Så när klockan ringde 06.15 var jag död, heeelt död. Det blev ingen yoga. Istället får det bli efter-skolan-träning och kanske ett morgonpass imorn istället. There's always tomorrow...

Igår tog jag ledigt från plugg och tentabryderier och P var hemma från jobbet (han hade haft en rätt tuff kväll/natt och behövde sova/tänka). Så vi tog en sån där riktigt skön må-bra-dag med långfrukost, bodypump (japp! P hängde på och han var helt slut!). Efter ett ordentligt matintag efter träningen gick vi på bio, första gången på jättelänge. Och jag kom definitivt ihåg varför jag inte gör det längre: 110 spänn för en biljett! Nä för bövelen här ska fortsättas laddas ner tills biopriserna blir vettiga igen. Vilket jag gissar är aldrig, så filmbolagen får skylla sig själva helt enkelt. You lost me to crime.

I alla fall! Vi såg Tarantinos nya Inglorious bastards, som nog nästan var värd sina 110 kronor. Den var faktiskt riktigt riktigt bra och i hela finalscenen (i bion) hade jag konstant gåshud. Tänk om det hade kunnat gått så där! Tänk om andra världskriget bara slutat på en kväll, långt tidigare än det egentligen gjorde. Vad mycket bättre världen hade mått. Kanske hade vi inte ens haft någon konflikt mellan Israel och Palestina idag...vem vet.

Jag tänker inte avslöja mer för jag tycker att alla ska gå och se den eller ladda ner den eller vad som, bara se den!



Vi lyckades även klämma in två andra filmer denna dag: Year one med Jack Black och Michael Cera. Och Gattaca-. gammal rulle med Ethan Hawke, Jude Law och Uma Thurman.

Year one var inte på något sätt lysande men den var rätt rolig (vilket allt som Michael Cera rör vid blir). Han bär upp hela filmen och då kan man lika gärna kolla igenom alla tre säsonger av Arrested development istället, han spelar ju ändå samma roll i allt han gör. Hello George-Michael!






Gattaca är en rätt creepy framtidsvision à la 1984 där människor har börjat genmanipulera fram perfekta barn vilket skapar ett A-lag och ett B-lag av mänskligheten. Hawke fejkar sig från B-lag till A-lag för att kunna göra det han drömt om, nämligen att åka upp i rymden. Jag vet inte, men om man inte har fuglesangska tendenser tror jag att det är svårt att köpa hela premissen för filmen, dvs att han sliter häcken av sig, riskerar livet, bryter kontakten med familj och vänner för att få åka rymdfärja. Jag menar om det nu är i Framtiden och man kan genmanipulera barn etc borde det väl finnas turistflights lite här och var i galaxen också eller?

Jaja, det var mysigt i alla fall att få ta lite lyx-ledighet och bara hänga med P en dag. Helgerna förvinner alltid på annat.


Nä, nu ska jag (faktiskt) till universitetet på föreläsning och på torsdag börjar hemtenta-helvetet på riktigt, gah!

Idag bjöd jag hem mormor och morfar, gammelmoster, bror och brors flickvän på söndagsmiddag. Det är lite fler än vad som faktiskt får plats i vårt kök men det funkade! Det var supermysigt att ha dem över och vi blev två vinflaskor och en brödtygkorg rikare, inte illa!
Recepten hittar ni självklart på www.bindmigmatamig.blogg.se

I fredags var jag och Ida och käkade middag hemma hos Maria, vår f d kursare. Hon hade klämt ut en ny unge som vi inte sett än så vi var väldigt nyfikna! Han heter Charles och är något big boned, men oerhört söt och glad.

Såå söt!

Perfekt att man kunde stötta upp honom med kuddar så att mamma fick händerna fria till att dricka skumpa i fred.
Så det var vad vi gjorde, drack skumpa och tittade på Lotta på Bråkmakargatan. Lite weird kombo, men väldigt mysigt. Sen åkte jag och Ida iväg till Daniels 30-årsfest som bara var ett stenkast därifrån.



Björn och Sara var också där



Och P



Ida och Sara



Johannes (Daniels bror) och hans flickvän



Födelsedagsbarnet får en present av Johan, enjoys it!



P kör någon slags saturdaynight fever-tolkning...



Björn. ja...





Åsså jag!

Jag har haft en ganska bisarr morgon. Vaknade bakis och förvirrad av att det kommer in fyra hantverkare i vår lägenhet. P har knappt fått på sig kallingarna men släpper snällt dem. De ska göra någonting med vår köksfläkt, vi vet inte riktigt vad. Jag, som är rätt van vid att ha byggjobbare i mitt hem vid alla tider på dygnen sen översvämningen för några år sedan, ligger obrydd kvar i sängen. Ok, helt obrydd är jag inte. De ska nämligen borra lite i fönstret precis vid sängen också. Och där ligger jag och osar alkoholångor.

Det tar hur som helst inte så värst lång tid. Så snart kan jag somna om igen. Jag hade egentligen tänkt gå och yoga kl sju, men jag var minst sagt inte i form.

Jag och Elli träffades kl ett igår eftermiddag för att äta lunch hemma hos mig. jag hade lagat mat och köpt lite vin. Kunde vara lite trevligt så där en tisdag, tänkte jag. Sen blev det en öl på August, en öl på Baltazar, en till flaska vin hemma med P och Calle, en öl på carmen och sedan slutdestination Pub Anchor och hårdrockskaraoke!



Gratinerad aubergine och fetaostpaj!



Augusts uteservering, till och med solen kikade fram!

Elli piercade örat på Swahili bob på Bondegatan, det verkade väldigt plågsamt. Men det blev snyggt!







Så söta!







Ett karaoke-spöke...



Jag gillar verkligen min nya kamera! Men det är klart, har man så här fint motiv kan det ju inte bli dåligt!







Jag var såklart tvungen att gå upp och köra lite!



Det blev Mulder & Scully, den gamla 90-talsdängan med Catatonia. Kommer ni ihåg den?



Första gången på egna ben, jävligt nöjd! All and all en mycket bra kväll! Men fy sjutton va seg jag är idag, suck.

Jag är barnvakt till Tyra (6 år) som är lite småsjuk. Jag försöker läsa om utveckling till soundtracket av Nickolodion. Det går sådär. Barnprogrammen är inte vad de var när jag var liten.

Tyra har precis börjat "nollan" och jag frågade henne vad de gör i hennes skola. Om de fick skriva och räkna och så. Nej, det har det inte börjat med än, kanske nästa vecka eller om ett år. Sen avslöjar hon att "det är precis som på dagis fast med mer samlingar". Där ser man.

Jaha, så har ännu en helg tagit slut utan att man riktigt märkte att den började. Den är min jobbhelg och eftersom jag ändå skulle jobba och inte riktigt kunde hitta på någonting annat tackade jag glatt ja till att vara barnvakt till mina nu tre små älsklingsungar: Tyra (6 år), Morris (3 1/2 år) och Penny (7 1/2 månad).
Eftersom de även har världens mysigaste föräldrar så bjöd de mig först på en jättegod middag innan de skulle iväg på sitt galej.

När jag kommer hör jag barnen skrika uppifrån lägenheten "Emelie, Emelie, Emelie!!!" och de liksom kastar sig mot hissen (som självklart stannar om man kommer åt den) och jag har aldrig i hela mitt liv fått ett så varmt mottagande någonsin! De kastade sig om mina ben och höll fast mig så att jag inte skulle kunna gå någonstans, och till och med den här lilla bebisen som jag knappt träffat sträcker glatt ut armarna mot mig. Kan helt ärligt säga att det inte finns någonting som skulle kunna få mig att må bättre än det...när det är mina egna barn kanske...

Väl inne i lägenheten hinner jag knappt ta av mig skorna innan Morris puttar ner mig i soffan och ska undersöka mig eftersom jag är sjuk (tydligen). Han har en liten doktorsväska men efter en stunds övervägande bestämmer han sig ändå för att ta fram borren, och börjar resolut men med ett gigantiskt leende borra i min mage.

Tyra lyssnar på mitt hjärta och efter en spruta verkar jag vara frisk igen. Skönt.

Efter middagen får jag mata Penny med välling som hon nöjt slörpar i sig i min famn samtidigt som hon bestämt försöker få sina små ben att fastna bakom huvudet. Hon somnar ganska fort.

Morris börjar också klippa lite sömnigt med ögonlocken och efter en saga i föräldrarnas säng sömnade han på min arm. Då smög jag och Tyra upp och satte på Kenny Starfighter och åt chips och drack coca kola. Det var sååå mysigt!

Kenny rules.


Varje gång hon tyckte att det blev läskigt kröp hon in i min armhåla och höll för öronen. Vi halvsov båda två i soffan tills jag lyfte över båda barnen till deras egna sängar och höll om dem tills de sov djupt och alla mardrömmar var borta. Jag älskar att få vara deras låtsasmamma ibland, det håller den värsta baby-klådan borta för stunden. Och det ska lära mig köra bil också!

Alltså, jag och föräldrarna bestämde att det var ett himla bra utbyte av tjänster om jag tog hand om deras barn ibland och de lät mig övningsköra med dem! Jag har ju ingen annan att köra med, vill inte direkt be P's föräldrar. Så det här blir perfa! Kanske har jag ett körkort till sommaren?

Det roligaste är att jag vet att om jag börjar övningsköra kommer P göra det nästa dag. Han är så sjukt tävlingsinriktad och kan aldrig låta mig vara bättre än honom på någonting.

Han är ute och seglar nu och gissa hur stolt han var när han ringde igår kväll och berättade att han fixat motorn - mitt ute på sjön! Ojojoj, det var inte nådigt hur nöjd han var. Känner mig som en dålig feminist när jag tänker att han gärna kan få vara bättre på motorer än vad jag är, det betyder ju att jag slipper göra't! Laga toaletter är också någonting jag är sjukt nöjd med att inte kunna. Det är klart, det är ju bara praktiskt om det faktiskt finns någon annan som kan. Hmm..tricksy...

Idag gjorde jag någonting jag aldrig gjort förut. Jag tränade poweryoga klockan sju på morgonen!
Vaknade faktiskt innan klockan ringde och masade mig iväg till gymmet i gryningsdimman. Där möttes jag av en massa andra masochistiska morgonmänniskor och för en kort stund kände jag mig som en av dem.

Passet var hårt och det kändes verkligen att jag inte tränat på ett tag (läs några månader). Men det gick, även om jag hoppade över huvudstående. Det var lite för tidigt för att bokstavligen stå på huvudet, jag hade antagligen brutit nacken eller nåt.

Svettig och ledbruten gick jag glatt hem med en blandad känsla av trötthet och stolthet i kroppen. Hemma låg P fortfarande och sov.
Vi åt frukost och läste tidningen tillsammans med tända ljus. En perfekt start på dagen.



Nu hoppas vi på att resten av dagen blir lika mysig.