yourexloverisdead

Jag börjar bli lite orolig för mig själv. Länge var jag säker på att jag verkligen kunde vara den där bruden som tar det här med bröllop lite lugnt och sansat. Att jag inte bryr mig om detaljerna och bara kommer vara fokuserad på att få gifta mig med P när den 21 augusti kommer...men det verkar inte bli så...

Inatt vaknade jag nämligen till varje timme från kl 02.00 till att jag gick upp kl 08.00 för att se om det var fint väder idag! Alltså jag kunde inte bry mig mindre om Vickans bröllop och huruvida det kommer regna på hennes parad, men i ett halvsovande tillstånd är jag tydligen betydligt mer engagerad. Hur kommer det då vara när det är vårt bröllop det handlar om. Jag kommer sitta klistrad framför smhi:s hemsida dygnet runt!

Jag får redan fjärilar i magen bara jag tänker på att det snart är vi som ska stå där med 150 par ögon klistrade på oss och då är det ändå 2 månader kvar! Jag vill inte vara ett nervvrak, jag vill vara cool, chill!
Men 2 månader är inte så himla mycket. Och det är antagligen den största grejen som hänt mig hittills. Att jag hittat någon jag vill gifta mig med alltså. Och nu börjar saker och ting falla på plats, det mesta är färdigt och bokat. Saknar fortfarande ett band men det löser sig nog. Vi har i alla fall äntligen lyckats enas om vilka låtar som ska spelas på vigseln. De känns helt klockrena så nu hoppas jag bara att magnus kan spela dem och Therese sjunga dem, men de är så grymma så det ska nog inte vara något problem. Mamma ringde igår och berättade att en av våra låtar även spelades för Vickan och Daniel igår. Inte ok tycker vi. De kan hålla sig till Agnes och Björn Skifs och annat larv så kan vi få ha vår indieromantik för oss själva. Tack!

Och igår hade vi tårtprovning hemma i Sickla. Teresa hade bakat tre supergoda tårtor och tre olika sorters macaroner som var helt fantastiska! Min favorit var helt klart den med viol och lakrits, sjukt goda! Men jag fick en sån sockeröverdos att jag var tvungen att lägga mig på golvet för att få det att sluta snurra. Socker är riktigt läskiga grejer. Här får ni en liten smygtitt på hur det kommer att se ut förhoppningsvis!



Imorgon flyr jag och P stan för några dagar och åker ut och seglar. Ska bli så skönt med en veckas semester och förhoppningsvis ska jag kunna koppla bort allt vad bröllopsbestyr heter. Så vi hörs någon gång efter midsommar igen!
Ha det så bra!

Den här helgen var nog den finaste någonsin. Mina närmaste vänner gav mig den bästa möhippan i världshistorien! 

Inka och Vicky kidnappade mig i lägenheten halv åtta på lördagmorgonen. Jag hade ingen aning om någonting och klämde ur mig: "men..men...jag ska ju jobba!" Men det skulle jag inte, de hade smusslat med min chef och gett mig ledigt. Så vi satte oss i en bil och åkte till nybrokajen (och hittade Sepidar på vägen) där en båt tog oss ut i Skärgården. Jag visste inte vart vi skulle men jag fick mina aningar när jag såg båten. På kajen mötte Klara och Anna upp oss och de hade satt ihop en speciell fraskinspirerad outfit till mig (eftersom jag ska gifta mig med en halvfransman) som bestod av randiga strumpbyxor, randig top, svart kort kjol, hängslen, basker och (självklart) en baguette!

På båten fick jag skumpa och frukost, och ett uppdrag som gick ut på att fråga runt bland passagerarna efter relationsråd. Sen skulle jag även räkna upp olika skäl till varför jag vill gifta mig med P varje halvtimme. Det blev ganska många skäl till slut.

När vi kom fram till slutstationen, som precis som jag anade var Norröra där Hanna har landställe och vi spenderat mycket tid som barn, möttes vi på bryggan av Hanna, Pia och Linn. De hade dukat upp skumpa, bullar och vattenmelon på bryggan där vi satt och glassade i solen ett tag. Det var helt fantastiskt mysigt. Jag fick en blomsterkrans ovanpå baskern (som inte fick tas av) och en blomsterprydd taxi som förde mig från bryggan till huset där vi skulle bo. Jag kände mig så himla uppvaktad och hedrad över denna behandling!Det var så fint alltihop. (Bilder kommer snart!)

I trädgården utanför huset dukades det upp till lunch och efter det blev det femkamp på ängen. Mitt lag vann överlägset. Priset var en spabehandling med massage och manikyr på spa-Norröra! Jag fick även slå sönder en piñata som jag gissar att de hade gjort själva. Det var en otroligt fin häst med vingar som det regnade godis ur. Det blev mer häng på ängen med godis och öl och prat prat prat. Jag njöt i fulla drag kan jag säga. Lite färg fick vi också:)

Innan middagen fick jag massage av Pia i över en timme och manikyr av Anna. Rosévinet kom fram och vi åt förrätt på persiska kuddar uppe på loftet (eftersom det hade blivit ganska kallt ute vid det här laget).
Till huvudrätt blev det grillad lax och tonfisk, tillsammans med foliegrillad potatis och grönsaksspett och massa olika röror. Vi åt och åt och när vi inte orkade äta mer blev det fiskdamm, där jag fick fiska upp minnen och anekdoter som de andra förknippade med mig. Det blev många historier och nostalgiska tillbakablickar. självklart skulle alla mina ex diskuteras och avhandlas också innan kvällen var över. Natten avslutades med dans och runt fyrasnåret somnade vi två och två i varsitt myggtält på loftet där det småpratades och viskades precis som när vi var små. Det var en helt perfekt dag! Det var så otroligt skönt att inte vara den som har koll, den som planerar och fixar. Jag kunde bara luta mig tillbaka hela dagen och njuta.

Dagen därpå softade vi mest tills båten tog oss tillbaka till stan där P mötte oss på kajen. Trots att jag var trött och lite bakis efter helgen kände jag mig bubblande kär i både honom och alla mina fantastiska vänner som styrt upp denna fantastiska helg för min skull!

Tack för allt! Ni är underbara!!!!

Idag hade jag en sån där riktig lyxdag. Har börjat plugga franska på franska institutet igen. Vi är bara tre stycken precis som förra året, men i år är det en annan brud som är duktigare än jag. Det stör mig som fan! Hon har visseligen ganska sopigt uttal men pratar mer eller mindre flytande. Inte ok. Jag ska ju vara bäst, visste hon inte det?

Det är galet hur mycket jag glömt. kan inte stava ett enda ord längre. Passé composé? Vad sarusaru??
men det känns kul att prata igen, vi  får inte prata svenska utan måste uttrycka allt på franska. Det är sjukt bra men galet svårt. I alla fall! Efter franskan fick jag massage! Vann en säljtävling på jobbet och fick ett presentkort på Re-Treat på Vallhallavägen à 500 spänn. Det fick bli en massage eftersom jag helt och hållet lyckats paja axeln förra veckan. Hon klämde och tryckte och det var riktigt smärtsamt ibland, men jag tror att hon fick ut alla knutar till slut. Helt klart värt att gå dit om man har ont någonstans.

Sen åkte jag och hämtade min bröllopsklänning, men till min stora besvikelse var underkjolen fortfarande inte klar. Hur länge ska man kunna skylla på det där askmålet egentligen? Jag bara undrar...
men klänningen hänger numera i garderoben. jag vågar inte riktigt ta i den, tänk om jag smutsar ner den? Tänk om jag spiller nåt? Då är det ju kört! Man kan ju för fan inte tvätta thaisiden. Jag kommer få gifta mig i en Gina Tricot-klänning eller nåt. Nej, den får nog hänga kvar i sin påse till inprovningen i alla fall.

Imorgon har jag sista lektionen ute på praktiken. Eftersom jag och de redan har tagit sommarlov så ska vi titta på film. Jag gillar den typen av planering. Den uppskattas ju faktiskt av alla!

Det går ganska långt mellan mina lediga helger nu för tiden. Vet inte riktigt varför det blir så, men ledigheten har en tendens att gå upp i rök när jag behöver den som mest. Men denna helg var jag helt ledig, från fredag eftermiddag till söndag. Det kändes sjukt lyxigt och det blev en väldigt mysig helg.

På fredagen kom Elli över på middag (vårt första besök sen vi flyttade till Sickla!), vi drack rosé och rökte på den franska balkongen. Sen åkte hon och jag in till stan och tog en liten laktritsshot på medusa innan vi mötte upp Magnus med flera på Carmen. P var för trött för att följa med eftersom han var ute i onsdags och fortfarande led av det.

På lördagen gjorde vi någonting väldigt mycket hurtigare: vi sprang runt Sicklasjön. Eller P sprang och jag joggade. Det stör mig sjukt mycket att han har så mycket bättre grundkondition än vad jag har trots att jag tränar typ tusen gånger mer! Varför är det så? Är det bara för att han är kille eller? Svaga jävla kvinno-gener...

Sen ville vi göra nåt kul, som inte involverade alkohol eller så mycket pengar. Så vi gick på spontanteater! Rött och grönt med Helena af Sanderberg m.f. Den handlade om svensk biståndspolitik, vilket kanske låter trist men det var det inte. Den var faktiskt riktigt bra. Går på stadsteatern om ni vill passa på att se den.

Och på söndagen skulle jag och P sticka ut med Magda en sväng tänkte vi. Det var superfint väder och vi hade packat en liten picknick med ost, bröd, paj m.m. Men när vi kom dit började P pilla på motorn och efter det gick den inte igång, så vi fick pyssla lite med det i några timmar innan vi äntligen kom iväg. Sen gick motorn som smort (jag var ganska impad av P's skills...fast han hade nog inte klarat det utan mig!)
Vi fick en så himla fin dag, solen sken oavbrutet och det blåste på fint. Sen blev det morsdag-grillning hos P's föräldrar. Det var en sjukt mysig helg! Tänk om man ändå hade lyxen att vara ledig varje helg...det hade varit sweet.

Igår var jag och Elli på spelning på Trädgården. Kite spelade (i typ fem minuter) och vi kände oss sjukt hippa eftersom andra personer som stod i publiken bland andra var Fredrik Strage, Henric de la cour och Andreas Tilliander. Det var ganska kallt men vad gör man inte för att få vara en del av Stockholms indieelit?

Innan spelningen åkte vi på att spela rundpingis, vi sög ganska hårt men det var ganska kul. Jag tycker i och för sig om all sport där öldrickande ingår (bowling, biljard etc). Måste säga att jag blev positivt överraskad av stället också. Har faktiskt inte varit där förut eftersom jag varit väldigt anti-trädgården senaste åren men det här stället var väldigt lite trädgård och väldigt mycket betong. Gillar också att det var gratis inträde innan åtta och att bärsen då bara kostade 34 spänn. Jag och Elli körde Baba sonic-metoden och beställde in fyra öl på en gång så länge det var billigt. Man får inte vara dum. Innan hade vi dessutom haft en lång diskussion om ölinflationen i Stockholm (Debaser har tydligen höjt priset på en stor stark till 49!!! Inte ok alls). Ok att det var typ tio år sen ölen kostade under 30 spänn på schyssta stället men 49 är för fan stureplanspriser! Nä tacka vet jag parkhäng med avslagen burköl. Det är i alla fall humanare för plånboken.

Jag är ju ute på praktik just nu och jag kan väl säga att jag fått en liten försmak av vad mitt yrkesval innebär. Nämligen väldigt väldigt mycket jobb! Hallå, när i utbildningen hade de tänkt tala om det undrar jag!
Och nu har jag dessutom bara två grupper jag ska undervisa, så minst det tredubbla är väl att räkna med. Antar att det blir lättare sen när man har lite i reserven, men innan man byggt upp ett förråd av lektionsplaneringar innebär ju varenda lektion minst en dag av planering! Ska det vara så? Det innebär ju att jag som lärare lägger ner typ tusen procent mer arbete än eleverna, och det är väl ändå de som ska lära sig nåt?
Jag kommer så lätt bli utbränd första året.

När det är sånt väder som det varit idag, med hällregn, blåst och diverse otrevligheter, vill de flesta gosa in sig under en filt med en bra film och en kopp te. Men inte P. Han skulle ut och segla. Till varje pris.
Med sig fick han min stackars kusin som inte kan så där jättemycket om segling och tydligen har svårt för att säga nej (jag jobbade och hade därför en bra ursäkt att inte följa med). P har antagligen haft skitkul eftersom det i princip har blåst kuling, men min stackars kusin lät livrädd när jag pratade med honom. Och tydligen har Magda fått sig en del törnar.
Nu i efterhand kan jag i alla fall säga att jag är mycket tacksam över att jag inte var med i båten. Istället kan jag nu (som normala människor) krypa ner i soffan med en filt, en film och en kopp te. Ett mycket trevligare alternativ.



Dessutom har jag en serie lektioner att planera. På tisdag ska jag ha två lektioner à 85 minuter med ett gäng målarkillar och de ska få lära sig lite om internationella relationer, FN, konflikter m.m.
Eftersom det är en ganska "svag" klass kommer jag slänga in en hel del övningar, filmer och spel (allt för att de ska sitta kvar och inte göra en av mina första lärarupplevelser allt för olidlig). De ska till exempel få spela ett spel där de får agera fångvaktare på ett camp för krigsfångar där målet är att inte komma ur spelet som ett "sadistic swine". Men om jag inte misstar mig så är det precis vad de flesta kommer göra.
återkommer med hur det hela blev.

Hur vet man om man har fått en stroke?

Är det då eller vid hjärtattack som det strålar i armarna? För jag har jätteont i ena armen nämligen. Jätteont.
Ända från nacken ner i handen. Måste ju vara någon allvarlig neurologisk sjukdom eller hur? Jag är antagligen bara en hårsmån från döden vid det här laget och tuffar vidare på ren viljestyrka.
Och jag som skulle gjort så mycket gott. 

A ja, jag slipper betala tillbaka studielånen till csn i alla fall. Suckers. 

Idag är det ganska precis tre månader kvar tills jag och P ska gifta oss. Det känns sjukt fint i magen.

 

Jag känner mig inte stressad över allt som ska fixas och inte egentligen nervös för att ha 150 ögonpar på mig hela dagen. För det viktigaste är att jag ska bli din fru. Bara därför vet jag att det kommer att bli fantastiskt!

Just nu sitter jag i mitt vardagsrum och ser ut över Sickla köpcenter.

...

Nej men hallå tänker ni, du bor ju inte i Sickla! Nej det gör jag ju inte. Fast just nu gör jag det, eftersom min lägenhet för tillfället genomgår stambyte och är helt och hållet obeboelig. Istället bor jag och P nu i en trea i Sickla från och med nu och sex veckor framåt. Det är en jättemysig lägenhet och jag måste erkänna att det känns sjukt skönt att ha så mycket plats omkring sig! Men det känns lite jobbigt att bara lämna vår lägenhet vind för våg, vem vet vad det är för lirare som ska jobba i den de närmaste veckorna? Kommer de prova igenom alla mina underkläder, slicka på alla våra bestick eller bara sno alla våra påsklämmor?

Som tur är har jag ingen tung kurs i skolan just nu, det hade aldrig gått att få någon pluggdisciplin i denna (mentala) röra. Istället ska jag leka lärare ute i sumpan och som vanligt har Lhs planerat allt så himla bra! Just maj månad är inte en superbra månad att vara ute på praktik eftersom undervisningen framförallt består av uppsamlingar, omprov och restuppgifter....och just det studenter! Och på det så har vi lite kristna högtider, friluftsdagar och diverse andra påhitt för att slippa jobba. Men missförstå mig rätt nu, jag är sjukt nöjd med det! Jag vill ju inte heller jobba! Absolut inte. Undrar bara lite försynt vad jag ska bli bedömd på...

Dessutom har jag även blivit allergisk! Bara så där. Aldrig känt av det förr, men nu helt plötsligt trycker det i bihålorna, ögonen svullnar och näsan rinner konstant. Och jag som är alldeles för tuff för allergier och sånt töntigt. vad är det här?!

Ikväll ska jag träffa några andra allergiker, eftersom det vankas bokklubbsmöte hos Maria. Månadens bok är Bittert arv av Kiran Desai och jag har ca 20 sidor kvar. Men jag längtar efter att få börja på nästa Murakami-bok, blev helt förälskad i språket när jag läste Sputnik sweetheart. Oj, vad jag ska läsa i sommar! Ska i princip bara jobba, segla och plugga lite franska så tid för läsning ska det nog bli! Kanske blir det lite segling redan till helgen, det vankas ju långhelg och både jag och P är sjukt sugna på att sticka ut med lilla Magda. Hon är nymålad och ompysslad och redo att ta sig ut till sjöss.

Nej, nu ska jag börja planera ett lektionsinnehåll om etniska konflikter för en grabbklass med ovanligt många antisemiter i. Kul. Klart att man vill bli lärare.

Tänker inte ens försöka uttrycka någon slags ilska över detta jävla väder som förvägrar oss vår rätt till vår. Det är bara för jävla jävligt.
Dessutom dras jag med en ilsket envis förkylning som likt vintern vägrar släppa taget. Har snorat och hostat i över en vecka och det börjar bli ganska tradigt att inte kunna sova, tänka, träna eller fungera som en normal människa. Men fungera måste man. Om man dessutom jobbar i butik måste man även le och vara trevlig. Väldigt mycket begärt. Kommer inte ens ihåg när jag var sjuk sist och faktiskt hade tid att vila. Alltid kommer den när man precis tagit på sig 100 extra timmar på jobbet, ligger mitt i en tentaperiod eller ser fram emot roliga fester etc. Rationaliserade i alla fall bort gå-ut-lusten igårkväll och tvingade P att stanna hemma med mig och äta glass och kolla på Stargate Universe. Tycker att det kunde belönas med lite snabbt tillfrisknande, men nej.

Försöker hitta saker att se fram emot. Yasuragi den 7-8 april ligger bra till. En eventuell resa till Amsterdam också. Att få ett nytt badrum känns också väldigt pepp, även om det innebär att vi måste flytta ut en månad. Lägligt nog håller min mamma på att sälja sin lägenhet på Åsögatan just nu så vi kan antagligen bo där tills de nya ägarna flyttar in. Det är ju nästan samma gata till och med fast lite längre ner mot Sofia.

Igår hittade jag och P jättefint kakel som vi ska pimpa badrummet med. Snygga grafiska stockholmsmotiv, lite graffiti och fina grenmotiv. Svindyra men det var de värda! Ska bli så skönt att kunna ta hem folk utan att behöva skämmas varje gång någon går på toa. Efter bröllopet ska köket få en liten ansiktslyftning också. Prio ett är definitivt en diskmaskin! Känns inte som att vi gör något annat än att diska hemma. Jag skulle vilja ha en sån här, men den kostar 13 000 så vi får väl se hur likvida vi är efter att ha bjudit 150 pers på middag.

Gick förbi en löpsedel imorse där svenska spel efterlyste vinnaren av 215 miljoner kronor. Tänk om det kunde varit jag. Fy fan va skönt det hade varit!

Ja, om jag nu har några läsare kvar trots att jag skriver så otroligt sällan, så kan jag berätta för er att jag haft en väldigt mysig dag! Jag gick till gymmet på första gången på fyra (!) månader och var helt beredd på att det skulle vara asjobbigt och hemskt. Men det var det inte. Det var jätteskönt! Jag sprang utan problem tre km och styrketränade i en timme och jag känner faktiskt redan att min hållning har blivit bättre och benen lite starkare. Jag är dock fullt medveten om att morgondagen kommer bli ett helvete som det alltid är när man använt sina ack så ovana muskler till någonting mer avancerat än att springa till tunnelbanan. Men än så länge mår jag bra!

Det bästa var när jag kom ut från gymmet med ipodlurarna i öronen och inser att vinterjackan är på tok för varm. Det är plusgrader och solen skiner! Fasiken va gött det kändes!

När jag kom hem bokade jag (i samråd med mamma) båt och buss till bröllopet och hux flux är nästan allt bokat! Vi kommer åka sightseeingbåt från gamla stan ut till Telegrafberget, ingen mingelbåt direkt men då sparade vi in 17 000 på skumpa från Strömma kanal (eftersom man inte får ta med sig egen dryck på deras båtar). Istället blir det en snabb drink på bryggan när vi kommer fram! Det kommer bli världens hetsigaste och förhoppningsvis bästa dag ;)

Istället för att blogga här bloggar jag istället lite grann på vår bröllopshemsida, där får ni gärna kika in om ni vill. Den är långt ifrån klar, och ingen har fått adressen till den än (den kommer stå i inbjudningskorten). Men jag försöker skriva lite om hur planeringen går och så, och så kommer det finnas färdbeskrivningar, bilder och gästbok. Titta in och lämna en liten kommentar så blir vi så glada så!

ok, nu kommer ett argt inlägg som för ovanlighetens skull är riktad till svenska dagbladet!
Ögnade snabbt igenom bilagan A perfect guide som är någon slags modebilaga, typ Sofies mode fast mindre Sofie och mer Dior. Nästan längst bak i tidningen hittar jag en krönika om konsten att välja klädkod i bröllopsinbjudningar. Först kommer en utläggning av hur hemskt det är när brudpar inte preciserar klädkoden tillräckligt mycket så att vissa gäster känner sig överklädda och vissa som "byfånar", även kostymer kan variera så mycket i estetik att det knappast heller är ett säkert val "med det vida begreppet 'kostym' uppstår samma problematik som i skräckexemplet 'sommarfin'". Fine, det finns en poäng med klädkod men någonstans inom mig tycker jag nog att det räcker om alla tar på sig någonting de själva känner sig fina i. Barnsligt kanske.

I alla fall, sen kommer krönikören (som själv är nyförlovad) fram till själva frågan om vad som faktiskt är snyggast: kostym, frack eller smoking (observera att kavaj inte ens är ett alternativ). Krönikören kommer fram till att smoking nog är snyggast trots att det är en importerad tradition från Amerikat. och här tänker jag nu: hur många av mina vänner äger en smoking? Hur många av krönikörens vänner ägen en smoking? Om det är så att de är en ganska ringa skara som faktiskt har en smoking hängandes i garderoben innebär det alltså att flertalet kommer att bli tvungna att hyra en smoking för (ja vad kan det kosta?) 2000 spänn! Och om man där utöver förväntar sig en bröllopspresent ställer man ganska höga ekonomiska krav på sina gäster tycker jag.

Det bästa och vidrigaste i hela krönikan var i alla fall slutklämmen:

"Det vägde alltså över åt smoking. A perfect guides art director, Henrik Raspe, slog spiken i kistan. När han skulle välja klädkod till sitt bröllop stod det också mellan kostym och smoking. Han bestämde sig för det senare, av estetiska skäl.
- Vi ville ha ett snyggt gruppfoto, och jag vet att några av mina barndomspolare skulle ha dykt upp i senapsgula studentkostymer och förstört helhetsintrycket.
Det lät vettigt. Jag vill heller inte passera spiselkransen varje dag och tvingas stirra på senapsgula och plommonfärgade kavajstyggelser. Smoking it is."

Alltså, vänta lite nu! Vad är viktigast när man gifter sig? Att ha sina gamla barndomspolare där eller att de ska se ut som en statistgrupp från en bondfilm?? Hur kan man resonera så?

På min och P's bröllopsinbjudan står det klädsel: kavaj/sommarfin (ooops!) och jag tror att alla gäster kommer känna sig jättefina och bekväma i vad de än tar på sig! Och jag kommer glädjas varje gång jag tittar på bilderna eftersom jag kommer se mina vänner och inte bara rekvisita.

Gaaaaaaaaaaah varför sa ingen till mig att bröllop innebär så jäkla mycket arbete?! Idag har jag letat adresser, köpt kuvert, köpt frimärken (för 750 kronor!), skrivit adresser, pillat på små gulliga hjärtan på kuverten, skrivit avsändare på alla kuvert, slickat igen alla kuvert, rättelse en fjärdedel av alla kuvert! Såååå jobbigt! Första kuvertet var lite mysigt men gud! jag dör! P får göra resterande 60 inbjudningar...

Nästa vecka kommer bli en galen bröllopsvecka. Jag ska ut till restaurangen på tisdag och bestämma typ allt (valde en tidig tid så att P är kvar på jobbet...hihihi...jag får bestämma allt...hihihi), åka till mörby och titta på brudbukett (jag vet, man måste tydligen göra det flera månader i förväg. crazy) och titta på vigselringar! Det ska bli kul.

Nästa vecka börjar en ny kurs så jag räknar med att ha rätt mycket tid över. Mitt nya studieprojekt är nämligen att inte börja plugga förrän jag fått hemtentan. Jag tror att det kommer bli en grym vår.

Imorgon kommer bli en grym kväll! P's födelsedagsfest går av stapeln kl sju i en superläcker lägenhet på högbergsgatan, med stort dansgolv, fri bar och eventuellt singstar. Kan ju inte gå fel. Så ikväll blir det lugn hemmakväll med någon av alla bra filmer jag laddat ner med Malins supersnabba bredband. Awesome!

Idag vaknade jag ovanligt tidigt och pigg för en gångs skull. Tyckte därför att det var en väldigt bra idé att baka scones! Sagt och gjort.

Jag lovar att det inte var under någon slags alla-hjärtans-dag-influens, bara en helt vanlig söndags-influens.
De blev ruggigt goda!





Sushi fick också vara med på ett hörn. Hon bor hos oss just nu och håller på att tapetsera hela lägenheten med hår...tur för henne att hon är så väldans söt!





Muuuuums!

Det är lite konstigt att man kan vara fyra veckor in i en kurs, med en hemtenta som ska påbörjas på måndag, inte läst ett ord och ändå säga en dag som denna:

Aaaah, Idag är jag ledig!

Läste precis i svenskan att Björklund vill skärpa lärarutbildningen, 'bout time tycker jag. Hårdare betygskrav och eventuellt ett lämplighetstest! Thank god! När jag tänker på hur många miffon jag träffat på det här programmet vill jag inte längre föda barn eftersom de riskerar att hamna i händerna på en fullständig idiot från lärarhögskolan en vacker dag.
Sen hörde jag även igår att de ska ta bort makron för lärarstudenterna eftersom den förra kullen (alltså den innan mig) kuggade i så stor utsträckning! Antar att det inte var så fina siffror som man ville kunna visa upp. Skandal tycker jag! Nu ska lärarstudenterna istället läsa en kurs som heter Samhällsekonomi (vilket alltså är ett gymnasieämne).
Duktig idiot.

Sen läste jag en annan intressant grej i svenskan härom dagen (mycket bra saker i svenskan...mmm). Om vilka politiska partier som var störst inom olika universitetsämnen. Icke helt oväntat så regerar sossarna på statsvetarprogrammet. På sociologiprogrammet är man till största del vänsterpartister, företagsekonomerna är folkpartister och genusvetarna röstar surprise surprise på Fi.

Får detta några konsekvenser?

Om man ringer upp en slumpmässigt vald statsvetare för en kommentar om det politiska läget är chansen lika stor att frågan besvaras av en vänserpartist som en moderat (7,4 procent). Per Gudmundson menar vidare att statsvetare i högre grad än genomsnittet gillar utjämnade inkomstskillnader och ogillar bantad offentlig sektor.
Urval är inte slumpmässigt.

Inte på högskolan heller. Där seminarier och föreläsningar fullständigt pyser över av socialistiskt självrättfärdighet. Förutom jag tror jag att det finns EN till person som har yttrat en liberal åsikt i min klass. Nu tror jag inte att det är så att hela klassen är sossar (enligt Gudmundson endast 25 procent), men hur kommer det sig att dessa 25 procent är de enda som hörs?
Jag är så trött på sossekonsensus! Det här nöjda nickandet efter medhåll som liksom säger Jag tror att jag talar för alla här inne när jag säger att Allliansen äter små barn till frukost. Arbeterklassbarn förstås.

När blev höger en glåpord i Sverige? När gick alla sossar och vänsterpartister ihop och tog monopol på "det goda"?

Hjälp mig gärna att förstå var det fina ligger i att aldrig ställa några krav på människor, att aldrig förvänta sig något av någon. Jag är inte blå för att jag är ond, jag är blå för att jag tror att människor kan mer.

Igår var jag, P, Elli och Mange och kollade på Emelie Autumn som gästade debban tillsammans med sitt "band", vet inte
riktigt om man kan kalla det för band för egentligen så spelade de inte så himla mycket. Men de var otroligt snygga!

Jag hade aldrig ens hört talas om Emelie Autumn innan jag såg några posters på stan men tydligen är hon väldigt stor i skära-sig-i-armarna-borderline-kretsar och majoriteten av publiken var mellan 13 och 17 år gamla. Vilket gjorde det väldigt svårt att få en öl på debban just denna kväll. Musikmässigt påminde det väldigt mycket om Tori Amos som fastnat med mikrofonen i en brödrost ungefär. Men scenshowen var faktiskt helt fantastisk! Kläderna var en underbar blandning av barock möter Alice i Underlandet på starka antidepressiva. Det var fantastiskt. Tyvärr syns inte mycket av detta på bilderna eftersom vi hamnade långt långt bort från scenen (hade underskattat publiktrycket något) och ljuset och röken gjorde inte mycket för att underlätta heller.



P var glad (när det var slut och han fick dricka öl långt bort från hysteriska fjortisar)



Elli hade nytt fint löshår på sig.



jag gjorde mitt bästa för att smälta in bland burleskbrudarna i korsett och lösögonfransar



Och så några suddiga bilder från konserten, som var sjukt lång! De måste kört i två och halv timme minst. Kan också känts som väldigt långt eftersom jag alltid stod så jäkla obekvämt, antingen på tå eller på sidan av en pall sida vid sida med skrikande fans.



Kläderna var seriöst to die for.



Tights may not be pants men BH är tydligen ett helt acceptabelt ytterplagg...



Emelie med fin hatt eller vad det nu var..



Fiolspelandet var kanske inte hennes starkaste sida, men vad vet jag elfiol kanske är the new guitarr?

Här kommer några något bättre bilder som jag inte tagit:









Som sagt, fantastiska outfits!

Det här är så mycket roligare att syssla med än att läsa om demokratiseringsteorier.
Det är lite fascinerande att det alltid dyker upp nya personer beroende på vilken bild man lägger upp. Testade tex med en bild där jag hade rätt mycket eyeliner, då dök det upp fem-sex asiatiska ansikten. Men de som alltid dök upp var Charlize Theron och Salma Blair. Charlize fick jag alltid höra att jag var lik för några år sedan, framförallt som brunett. Hade ju faktiskt Aeon flux-frilla ett tag. Och min mamma började alltid gråta när hon tar livet av sig i Djävulens advokat eftersom hon tyckte att det påminde så mycket om mig. Men på senare tid har jag inte fått höra det så mycket.
Det skulle vara kul att verkligen ha en Hollywood-dubbelgångare, som Tanja tex som verkligen är jättelik Dexter!



Ett väldigt effektivt sätt att slösa bort en förmiddag på i alla fall! Gå in på Myheritage och kolla vem du är lik!