Så lite golvyta, så många ömma tår.
Jag har gjort mig några nya fiender idag. Hehehe.
Gav uttryck åt mina aggressioner och min frustration över lärarhögskolan och basgruppsdagarna på just ett basgruppsmöte (dessa dagar består av meningslösa diskussioner och filmtittande [min favorit hittills är Vingar av glas och diskussionen om mångkulturella möten i skolan som följde]) .
Tydligen är det inte helt tillåtet att ifrågasätta eller kritisera någonting som har med dessa två ämnen att göra. Och man får absolut inte ifrågasätta varför vi som ska bli gymnasielärare tvingades praktisera på en förskola i två veckor, eller varför vi ska behöva sätta oss in i läroplanerna för förskola och grundskola och man får absolut inte ifrågasätta varför högskoleförordningen kräver att vi ska ta hänsyn till "betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationer och i presentationen av ämnesstoffet". Sådant ska man inte ifrågasätta för då är man Negativ. Och det är ingen som vill diskutera med någon som är Negativ.
När jag försöker starta en diskussion om detta citat; om vad det egentligen betyder och kräver av mig som lärare kläcker den äckliga basgruppsledaren glatt ur sig: jo, men visst finns det skillnader mellan pojkar och flickor! Och jag vill bara skjuta henne (jag vill tillägga att hon är en ovanligt retlig människa i fyrtioårsåldern, överviktig, hennafärgad, fruktansvärt gapig och använder ord som "freestyla").
Jag är så jävla trött på människor och i synnerhet pedagoger som på fullt allvar anser att man ska ställa olika krav på pojkar och flickor enbart på grund av deras kön. Nej, pojkarna kommer inte vilja läsa om Pippi, de måste ha en manlig hjälte att relatera till! Kan vi inte bara bestämma en gång för alla att alla pojkar inte är intresserade av fotboll och alla flickor är inte intresserade av relationer? Kan vi inte göra det? För jag orkar inte diskutera det här längre.
Kan vi inte bara bestämma oss för att de är individer och inte pracka på dem en massa förväntade egenskaper och intressen som sedan kommer leda till duktig-komplex och ryggdunkande på arbetsplatsen?
Trött, trött, tröttsamt.
Hur som helst så har jag en stark känsla av att jag kommer gå runt under etiketten Neggot från och med nu. Men det kan jag ta, jag är jävligt neggo. I alla fall när de gäller lärarhögskolan och basgruppsdagarna.
Men jag säger bara en sak: It's on! It's so on!
Jag mådde riktigt riktigt dåligt över att behöva sitta på vår jävla basgruppsdag idag. Den första halvtimmen ville jag bara resa mig upp och springa skrikande ur klassrummet för att aldrig mer återvända. Inte nog med att alla är dumma i huvudet, de är så obehagligt fula och nördiga också. Jag blev inte det minsta förvånad när jag fick höra att en av de blivande svensklärarna är dyslektiker. Good for him. Vi ägnade över tre timmar åt att diskutera olika examinationsformer, men i slutändan var ju alla överens om att det egentligen inte behövs något sådant, för det som räknas är ju bara själva processen och inte målet. Vem fan behöver kunskaper liksom. Åh just ja, så diskuterade vi varg- och giraffspråk också. Själv råkade jag säga att det ibland kanske behövs vargspråk i skolan. Då blev jag genast stämplad som Hon Som Inte Är Rättrogen Och Därför Inte Borde Bli Lärare Eftersom Hon Är Så Jävla Känslokall. Skjut mig. Jag ska sätta Julius i privatskola (där lärarna pratar människospråk).
Hehe...vill bara ge er lite yttreligare lök på laxen. Om ni inte har läst artikel serien i DN om att "känna sig kränkt på lärarhögskolan" så ger jag tips om att göra det. Tydligen är lärarstudenter ett släkte som väldigt lätt känner sig kränkta. Man garvar i byxan...mohahahaha...
Jo tack har läst och förfarats över vilken sjuk mentalitet som tydligen råder i korridorerna vi vandrar. jag vet inte vad som var roligast: den handikappade killen som blev kränkt för att han inte fick en assistent under sin praktik på förskolan, den lesbiska tjejen som blev kränkt för att läraren inte visste att hon var lesbisk utan behandlade henne som alla andra (tydligen en ny form av diskriminering), eller svenskläraren med dyslexi som blev "krängt" när eleverna hade bättre svenskakunskaper än hon?
så mycket idioti. vi kan bara hoppas att su styr upp det här tramset.
Kom ihåg nu E. att det viktiga inte är hurvida SU lyckas styra upp det hela eller inte. Det viktiga är själva förändringsprocessen. Genom att ändra hela utbildningen, läroplanen, och målen så inleder man en förändringsprocess vilket skapar en mer dynamisk form av lärande. Oavsett vad man lär sig. Det är viktigt att vara dynamisk och att arbeta med processer. Processen verkar vara för pedagoger vad diskursen är för samhällsvetare.
hahaha..
spännande. tänk om en skulle bli gymnasielärare..
klämmelie, du styr upp detta va?
jag litar på dej!
oh yes it's on!
jag älskar människor som uttrycker vad vi alla känner men som vi inte alltid säger.
i love you BitterNeggo!
