Då var dagens första stripp avklarad...
Kom precis tillbaka från ett välförtjänt besök på Eriksdalsbadets utomhusbad. Det började katastrofalt med en invasion av skolklasser och andra obehagliga barngrupper. De sprang omkring och skrek och sprutade vatten på varandra (och på mig) och jag låg hela tiden på spänn av rädsla att någon skulle snubbla över mig eller något i den stilen. Det var en helt befogad rädsla då ungjävlarna faktiskt hoppade över mig vid flera tillfällen.
Men efter någon timme drog de sig tillbaka till sina hålor och jag kunde äntligen andas ut. Efter någon timmes glassande i solen bestämde jag mig för att ta ett dopp. Vattnet visade sig vara liiite kallare än jag trodde och det tog nog en kvart innan jag väl kom i, men sen skulle det simmas. Det var bara det att jag lite för sent upptäckte att min fina omsydda baddräckt inte längre går att simma i. Den bara hasar ner och visar mina små men ändå heliga behag. Jag försökte simma med benen och samtidigt hålla upp den, men efter ett par vändor orkade jag inte bry mig. Alla människor på Eriksdalsbadet med simglasögon har med andra ord sett mina bröst idag.
På vägen hem försökte jag som vanligt ducka alla vidriga greenpeace- människor som trängs ute på gatorna, men trots mina försök lyckades en ettrig liten jävel sikta in sig på mig. Glatt frågar han mig om jag är intresserad av miljön. Lika glatt svara jag: Nej, faktiskt inte! Och fortsätter gå. Bakom mig hör jag då: Nä, inte jag heller. Följt av en uppgiven suck.
Jag menar, om inte greenpeace ens kan engagera sina egna medlemmar, hur ska de då kunna engagera mig?
