Höga förväntningar
Hm, vad har hänt sedan sist... inte mycket faktiskt. Känns som att allt börjar lugna ner sig. Jobbar lite mindre, pluggar lite mindre, tränar lite mindre, dricker lite mer. Det börjar bli sommar helt enkelt. Tänker passa på att ta det lugnt nu när jag kan för snart drar det igång igen med jobb, jobb och jobb. Känns som fler än jag har vaknat upp ur någon slags vinterdvala också, för helt plötsligt börjar mobilen pipa och folk säger inte längre nej till förslag om att dricka öl eller käka middag. Det tycker jag om.
Var på Carmen igår med P, Ariel (den lilla öljungfrun) och födelsedagsbarnet. Höll oss till tre öl var, vilket måste vara något av ett rekord på det stället. Hade lätt kunnat blaska mer eftersom jag är ledig idag men lät bli. Vuxet.
Ariel och jag har bestämt att vi ska gå på strippklubb nästa vecka. Det började som en motaktion mot våra kära vänners töntiga påhitt om att börja ha "herrmiddag" en gång i månaden (som vi alltså inte fick vara med på), men nu är jag riktigt förväntansfull! Kommer det vara som i alla amerikanska filmer, med klirrande champagneglas som delas ut av mer eller mindre nakna servitriser som ger lapdances åt höger och vänster, strippor utklädda till sjuksköterskor och sekreterare, läskiga stora män med cigarrer i mungipan och tjocka sedelrullar i kavajfickorna som de sedan sticker ner i strippornas trosor eller strumpeband? Kommer det vara så? Antagligen inte. Dels därför att det är rökförbud på svenska klubbar, dels för att strippklubbar tydligen inte har något utskänkningstillstånd (vi skulle möjligtvis kunna få lite pommac). Det har i alla fall mer utvecklats åt det antropologiska hållet. Det blir en exkursion helt enkelt. Jag återkommer med full rapport.
Trots den ganska patetiska ölmängden som intogs under gårdagen kände jag mig ändå riktigt bakis när jag vaknade i morse. Hade tänkt gå och träna men det var det liksom inte riktigt tal om. Sprang dock fem km igår så helt värdelös är jag inte. Men en sak kan jag säga, och det är att det här med "andra andningen" är den största skröna jag någonsin stött på. Det är ju bara bullshit! Det blir inte lättare, det blir ju för fan bara jobbigare och jobbigare! Tillslut känns det ju som att nyckelbenen ska lossna och lungorna flyga ut genom öronen. Det KAN inte vara hälsosamt.
Nä, nu måste jag sticka iväg till Kungsholmen och träffa K som jag inte sett på en månad. Ska bli mysigt.
