Kaffe, cancer och grillning

Att hälla upp en kaffe kan ge upphov till väldigt mycket ångest. Jo, faktiskt. Eftersom jag ofta dricker kaffe ur glas är jag alltid livrädd för att glaset ska spricka när jag häller i det varma kaffet och skjuta in glassplitter i min hand och skära av alla viktiga senor och nerver och sen är det bara att amputera.  

En rimlig oro I should say.


Sen kommer nästa kritiska punkt när mjölken ska hällas i och den är ju alltid lite för gammal, men kommer den vara så gammal att den klumpar sig och gör kaffet odrickbart?

Lite gammal gör väl inget, men det är en fine line som inte bör experimenteras med.


Har varit ledig idag så det har blivit en del kaffe, försöker låta bli att ta en sån där powernap som förvandlas till en tvåtimmarskoma som fuckar upp hela dagen. Gick upp jättetidigt för att pallra mig iväg och göra ett cellprov som kommer att visa att jag har cancer. Inte det bästa sättet att börja dagen men jag hade skjutit upp det så himla länge att jag inte kunde smita ifrån det längre. Och förhoppningsvis oroar jag mig helt i onödan.


Sen fick lägenheten sig en omgång och tvätten som legat färdigtvättad i ikea-kassar i en vecka blev äntligen upplockad. Har sytt om min nya fina baddräkt, som nu sitter perfekt! Middagen är lagad och klar och när P kommer hem blir det till att ta sig en välbehövd vända till gymmet. En nyttig dag med andra ord. Och jag som bara skulle vara ledig idag. Hade storartade planer på att ligga och sola i vitan hela dagen, men temperaturgudarna hade andra planer för mig.


Det är alltid så, fantastiskt väder på helgerna när alla är lediga förutom jag och skitväder/fint men jävligt kallt i veckorna då jag är ledig. Det är så orättvist. Kan jag inte få en dag i alla fall? En dag att jobba på solbrännan och äntligen läsa ut min bok. Tydligen inte.


Trots jobb blev helgen faktiskt väldigt angenäm. Hann med två grillningar, en i lördags i vitan med P och hans polare (och resten av Stockholm kändes det som, folk satt i princip omlott) och en hemma hos hans föräldrar i Saltis i deras fantastiska trädgård vid vattnet (avundsjuk? Jag??). Firade brorsans 28-årsdag , med sprit, tårta och lite mer sprit. Det är livsfarligt att gå på fest med tre bartenders, man blir väldigt, väldigt full. Framförallt är det väldigt farligt när man ska jobba dagen efter. Som tur var, var det inte en kotte ute på stan i söndags så det blev en lugn dag för mig. Lugn och otrooligt seg. Fyra timmars kändes som en månad. Ska försöka att inte vara så bakis nästa helg.     


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0