yourexloverisdead

Efter att ha konsulterat min plånbok och min fysiska hälsa bestämde jag mig för att detta skulle bli en lugn och alkoholfri helg, med jobb och plugg. Det var bara det att jag bjudit hem släkten i fredags för att fira min födelsedag över ett par glas vin och lite ost, etc. Så redan där sprack det. Ekonomin blev dock lite ljusare...

Men eftersom jag skulle upp och jobba dagen efter avböjde jag erbjudandet att hänga med till debban med P, Elli och Mange när släkten dragit sig tillbaka. Det kändes ansvarsfullt. Istället kröp jag ner i mina nya pyamasbyxor (tack mamma!) och njöt av att få ha hela sängen för mig själv!

När jag kom hem från jobbet dagen efter hade P lagat en jättegod kycklingsoppa och vi streamade Sarah Silverman-klipp från youtube i några timmar. Hon är väldigt rolig, men när man hört hennes maxicanare-skämt tre fyra gånger börjar man tröttna lite. Men samtidigt så är: "I dated a mexican once...oh that's so typical of me, always so pessimistic. He was half white!" väldigt roligt!

Men när jag tröttnat på judeskämt denna kväll började det rycka i hitta-på-nåt-nerven och vi började utvärdera våra options. Att gå på bio, som var mitt första alternativ, var det för sent för. Att gå ut var ingen av oss sugna på, att hyra film alt. sitta kvar framför datorn/tv:n kändes för deppigt. Vad gör man då? Jo, man smetar på lite eyeliner och intalar sig själv att man är sugen på att dansa och dricka sprit!
Insåg att det var betydligt lättare att "komma igång" när man var yngre. Det var liksom bara att säga till sig själv: hörrudu, du kommer inte få det roligare än du själv gör det! Det funkar inte så längre har jag märkt. En tequila betyder bara dagen-efter-ångest nu och inte alls in-five-I'm-the-queen-of-the-dancefloor. Man har väl blivit lite kräsnare helt enkelt. Men hur som helst hade jag mycket roligare på krogen när jag var 19.